UR MITT FÖRFLUTNA LIV:

Största delen av mitt yrkesverksamma liv har jag varit bibliotekarie: i Landskrona, Visby, Luleå och Umeå. 43 år gammal debuterade jag som författare med ungdomsboken Benjamin dansar inte, Rabén & Sjögren, 1987.  Boken kan beställas genom: www.bokborsen.se

Samma år fick jag Greta Linders resestipendium och skrev, efter fem veckor i Managua en rapport om barnbibliotek och människor i Nicaragua. Skriften "Vi är inte fåglar som lever i luften", som utgavs av Dik-förbundet 1988, blev min första facklitterära utgivning.

Vi bodde i Nordnorge, i Nordreisa kommun i Troms fylke, ett halvår. Där väcktes mitt intresse för den nordliga barnlitteraturen. Under några oktoberveckor 1989 gjorde jag ännu en stipendieresa, nu med Hurtigruten från Lofoten till Kirkenes. Hemkommen skrev jag Resa med Nordnorsk barnlitteratur. Resan, veckorna i Nordnorge och den lilla skriften blev starten för det mångåriga projekt jag kallat NORRBARN.

Här tog också mitt liv som föreningsaktiv, litterär egenföretagare och projektledare sin början. Som ordförande i Norrländska författarsällskapet/Författarcentrum norr fick jag kontakter med författare och kulturarbetare i grannländerna. En utbildning för kulturentreprenörer i Barents-regionen, (en vecka i vardera Rovaniemi, Kiruna, Tromsö och Archangelsk)  lade grunden till det som sedan, inte minst tack vare nordnorksa författares engagemang, blev projektet Litteratur i Barentsregionen.    

DÄR VÄGARNA BÖRJAR ...

Vid ett möte i Rovanimei 1997 bildades ett slags paraplyorganisation för  de regionala författarföreningarna i de olika länderna.

Projektets första stora åtagande var antologin Där vägarna börjar med texter av författare från Norge, Finland, Sverige, Sápmi och Ryssland.  Antologin publicerades på svenska, norska, finska, nordsamiska och ryska.

Redaktionskommittén bestod av fjorton författare från nio olika regionala författtarorganisationer i norra Sverige, Norge, Finland, Sápmi och nordvästra Ryssland. Texter av 170 författare från sju olika språkområden samlades in och översattes av en stor mängd översättare till fem olika språk. Huvudredaktör var Valery Lemesov. I kommittén ingick: Kerstin Wixe och Bengt Pohjanen (svenska och meänkieli), Anna-Liisa Haakana och Ulla Kuukasjärvi (finska), Rauni Magga Lukkari och Niilas A Somby (Sápmi) Ragnhild Nilstun och John Gustavsen (norska) Mihail Popov och Vassilij Ledkov (Archangelsk, ryska och nenets) Olga Andrejeva och Sven Lokko (Murmansk) Raissa Mustonen och Dmitrij Svintsov (Karelen).

Barents litteraturråd fick under några år en vacker samlingsplats i prästgården i Överkalix där Barents Literature Centre hade sitt kontor och sitt gästhem. Verksamhetsedare var Bengt Pohjanen och senare Marina Lundh.

BLC arrangerade översättarseminarier, bilderbokssymposier, seminarier för kvinnliga författare. skrivarläger för ungdom och barnboksfestivaler runt om i regionen. Allt skedde i samarbete med författarorganisationerna och de regionala biblioteken i nordligaste Sverige, Norge, Finland och nordvästra Ryssland.

Barn- och ungdomsarrangemangen följdes upp av ett nytt stort projekt ”Hjortronställen i Barentsregionen” med säte i Umeå och Haparanda. Projektledare var Dan-Ove Willman.